Följ med treåriga stoet till tandläkaren. Veterinär Cecilia Ekeberg i Sigtuna undersöker varför Florence MJ plötsligt har problem att tugga kraftfodret och ha bett i munnen.
Se filmen här: https://www.hastklinik.se/live/

Lösa benbitar – röntgen, fynd och (men inte alltid) åtgärd

I dag möter vi både uppfödare och ägare till unga hästar som väljer att ”friröntga” sin häst. Det betyder att man tar en uppsättning röntgenbilder av de leder där vi oftast hittar så kallade lösa benbitar. Man röntgar då alla fyra kotleder, haslederna och bakknän. Hästen bör vara minst ett år gammal när denna typ av röntgen görs, innan dess är inte alla benbitar helt mineraliserade och kan därför inte ses på röntgen.

De vanligaste lösa benbitarna är osteochondrosfragment och finns i hasleder eller bakknän. Osteochondros, även kallat OCD, är en tillväxtrubbning där en del av brosket inte får tillräcklig blodgenomströmning. Detta leder till att benet inte kan utvecklas normalt och ett fragment bildas. Själva fragmenten ligger mycket sällan ”lösa” i leden utan sitter fast med ärrvävnad.
Varför hästar får osteochondros beror på flera faktorer där ärftlighet är en del. Det är lite vanligare på hingstar än på ston. Man har diskuterat om fodring och olika fodertillskott kan påverka utvecklingen av OCD, men detta har inte kunnat bevisas vetenskapligt.

Hästar kan också ha lösa benbitar i kotlederna, vilket är vanligare på bakben än på framben. Dessa är dock inte OCD-fragment. Tidigare kallades de för Birkelandfragment efter professor Birkeland i Oslo. Idag benämns de mer som ”POF”– Plantart osteochondralt fragment. Kotsenbenen, som sitter i kotans bakkant, fäster med små ligament in till kotbenet. Det är vid dessa ligament som POF ses. På röntgen ser det ut som att en bit ben lossnat från platsen för infästning.
Om hästen uppvisar symptom från en led med en lös benbit, såsom hälta eller kraftig galla, så brukar vi rekommendera att man gör en artroskopi, titthålsoperation, för att avlägsna fragmentet. Det händer även att vi hittar benfragment i leder på äldre och väl fungerande hästar som aldrig har visat symptom från den aktuella leden.
Så att man ska operera alla hästar med lösa benbitar är inte självklart, många väljer att göra det för säkerhetsskull när hästen är ung. Men man kan också välja att avvakta och istället göra regelbundna veterinärkontroller för att upptäcka tidigt om hästen börjar visa symptom från en led med en lös benbit.

(Bilden visar röntgenfynd i kota och has samt artroskopibild där den nedre visar en lös benbit i hasleden. Översta bilden visar en slipfåra i ledbrosket som orsakats av benbiten.)

Välkommen veterinär Tove Särkinen!
Från och med 8 oktober finns hon på Mälaren Hästklinik i Hölö. Tove är specialintresserad av hästtandvård och tar emot hästar för munhåle- och tandundersökning. För bokning, ring mottagningen i Hölö på telefonnummer 08-551 745 63.

Hösten närmar sig med stormsteg och nu stallas många hästar in från sommarbeten. Kolikrisken ökar därför när hästarna rör sig mindre än vanligt och med de kallare temperaturerna får kanske hästarna inte i sig tillräckligt med vatten. Båda faktorerna ökar risken för förstoppningar och därför tänkte vi friska upp minnet lite om just detta och berätta vad vi gör när ni besöker oss med en kolikhäst.

Grovtarmen – näring och vätskebalans
Hästen är en grovtarmsjäsare, vilket betyder att mikrofloran i blindtarm och grovtarm har en stor betydelse för att bryta ner näringsämnen. Bakterierna bryter ner till exempel cellulosa till korta fettsyror som sedan tas upp genom grovtarmen. Grovtarmen spelar också stor roll för vätskebalansen. På ett dygn omsätter blindtarm och grovtarm en vätskevolym motsvarande ca 20% av kroppsvikten, vilket på en 500 kg häst blir 100 liter! Om hästen utfodras med enstaka, större portioner av kraftfoder och hö kan man se upp till 15% minskning av blodplasmavolymen en stund efteråt. Detta beror på att produktionen av fettsyror överstiger upptaget genom tarmväggen och vatten dras istället ut till tarmen. Den minskade plasmavolymen måste sedan kompenseras och upptaget av natrium och vatten från tarmen ökar därför, vilket i sin tur kan torka ut tarminnehållet och teoretiskt öka risken för förstoppningar. Dessa förändringar ses inte när hästen står på ett mer kontinuerligt intag av grovfoder.

Kolik = ont i magen
Kolik är bara ett samlingsnamn för att hästen har smärta från buken. Det säger egentligen inte något om diagnosen. När en häst kommer in till kliniken med kolik, görs först en allmänklinisk undersökning. Man bedömer allmäntillstånd, lyssnar på hjärta, lungor och bukljud. Detta är för att göra en första bedömning av kolikens allvarlighetsgrad. Viktig information fås också av djurägaren, till exempel hur länge hästen haft ont och om den behandlats med någon smärtlindring. Därefter ges lite lugnande medicin direkt i blodet (intravenös sedering) och det görs en rektalundersökning. Med handen når man mellan 60-70% av hästens bukhåla, och även om man inte kan känna allt, ger denna undersökning ovärderlig information. Finns det en förstoppning, ökad mängd gas eller kanske till och med ett misstänkt felläge på tarmen? Under tiden som veterinären rektalundersöker, brukar en assistent sätta en permanentkateter i hästens halsven. Denna sys fast på plats och gör att hästen kan få mediciner och intravenöst dropp direkt i blodet utan att man behöver sticka den upprepade gånger. Nästa moment är nässvalgsondning. Eftersom hästen har en mycket stark övre magmun, saknar den förmåga att kräkas. Vid vissa koliktillstånd fyller magsäcken på och detta kan gå så långt att magsäcken spricker om hästen inte får hjälp med tömning. En sond förs från näsan och ner i magsäcken, och man kontrollerar via hävertering om det finns onormalt mycket vätska. Vid vissa tillstånd använder man istället sonden till att ge preparat som hjälper till med förstoppningar, paraffinolja eller speciella salter kan användas till detta. Sondning är också ett bra sätt att ge hästarna extra vätska.

Ibland kompletteras ovanstående undersökningar med att man tar prov på blod eller bukvätska, men om hästen är stabil kan man välja att avvakta med mer diagnostik. Hästen får en box och kopplas vid behov upp på dropp. Droppaggregaten sitter i taket och är ”utdragbara” spiraler. Detta gör att hästen kan stå lös i boxen, lägga sig ner eller gå runt om den vill. Hästen övervakas och får vid behov smärtlindring. Hästar som kommer in med kolik brukar inte få äta något det första dygnet, och följande morgon efter ronden upprepas de mer ingående undersökningarna. Enklare förstoppningar har ofta lösts över en natt, men ibland kan det ta flera dagar innan hästen är färdigbehandlad. Till en början ger man då bara små tussar hö utspritt över dagen, för att se att hästens tarm fungerar som den ska igen. Många djurägare vill gärna att hästen stannar för ett par dagars uppfodring, men ibland vill husse eller matte ha hem sin häst så snabbt som möjligt, och den får då med sig foderanvisningar för de första dagarna.
Enklare förstoppningskoliker är trevliga fall eftersom vi snabbt kan hjälpa till, men helst skulle vi inte vilja se dem alls… Jobba med att lura i hästarna extra vätska nu under hösten och vintern (väl uppblött betfor, mash eller liknande kan hjälpa till) så kanske vi kan träffas under trevligare former istället!