Sommar och sol och konsekvenserna med det.

 

Vi tänkte dela med oss av lite tankar och tips kring den situation som råder just nu med brist på foder i stora delar av landet och vad det kan leda till för konsekvenser för våra hästar. Vi vet att många är mycket stressade över den situation som råder.

Hästen är en utpräglad gräsätare som i sin naturliga miljö lägger stor del av dygnet på att söka föda och äta. Hästen är en så kallad grovfoderomvandlare vilket innebär att det gräs/hö/hösilage den äter kommer till största del att jäsas och tas om hand av mikroorganismer i grovtarmen. Kraftfoder såsom t ex spannmål bryts ner i tunntarmen vilket hästar inte är utformade för och därmed har sämre kapacitet för. Överskott av kraftfoder kan gå vidare till grovtarmen och där orsaka feljäsning och mag-tarmrubbningar. Därför rekommenderas alltid att så stor del av hästens foderstat utgörs av grovfoder.

 

I det läge som råder just nu med hö/hösilage skördar på 30-50 % av det normala samt bete som torkar bort är risken tyvärr stor att vi kommer behöva komplettera grovfodret i mycket större utsträckning med t ex kraftfoder än vad som vanligtvis görs. Ett riktvärde för mängden grovfoder som hästen behöver är minst 1 kg torrsubstans per 100 kg/häst. Det innebär att en häst på 500 kg som äter hö med 84 % torrsubstanshalt ska utfodras med minst 6 kg hö/per dag, detta är alltså minimum. Har man istället ett hösilage med en torrsubstanshalt på 50 % kommer samma häst behöva minst 10 kg av hösilaget för att få sitt behov tillgodosett. Går man under dessa minimivärden leder det till kraftigt förhöjd risk för kolik, magsår samt stereotypa beteenden.

 

Det behöver dock inte innebära att hästen har fått hela sitt behov av energi/protein och mineraler som krävs om den får 1 kg torrsubstans/100 kg häst. För att kunna räkna ut det krävs analys av fodret. Utifrån vad analysen säger kan tillskottsfodring med t ex kraftfoder behövas. Man kan alltid komplettera ett grovfoder med lågt energi eller lågt proteininnehåll men ett grovfoder med dålig hygienisk kvalité t ex med inslag av mögel ska aldrig ges till häst. Unga växande hästar samt dräktiga/digivande ston har det allra största behovet av protein och kräver det bästa betet, lättfödda hästar klarar sig betydligt bättre även på bete av sämre kvalité t ex gamla naturbeten/skogsskiften.

 

Förutom hö/hösilage kan hästens behov av grovfoder också tillgodoses med andra typer t ex halm eller lusern som båda bryts ner i grovtarmen. Torkan leder dock till mindre spannmålsskördar och därmed mindre halm. Den lilla halm som går att få tag på bör i större utsträckning användas som foder istället för att strö med då det finns andra alternativa ströprodukter. Att ha kvar hästarna på bete/ute längre tid under sensommaren/hösten är också lämpligt då just hästens födosöksbehov kan tillgodoses genom bete och man sparar även på så sätt på vinterfodret. Genom att t ex såga ner hassel, asp, sälg etc och ge i hagarna kan det ge utlopp för delar av hästens tuggbehov.

HasselHäst

 

Risker med torkan och dålig grovfodertillgång.

- Ökad risk för fång, ökad tillskottsutfodring med kraftfoder när gräset börjar tryta i kombination med att gräset blir ”stressat” ökar risken för fång, tillskottsfodra med måtta och bedöm hullet dagligen. Noga koll på ökad värme eller puls från hovarna och stelhet, kontakta i så fall veterinär.

- Foderbyten som kan leda till kolik- Om man får tag i mindre partier av foder kommer fler foderbyten behöva göras, försök i förhand planera när det kommer bli aktuellt och vänj in mellan det gamla och nya fodret under 2 veckors tid för att minska rubbningar i mag-tarmbalansen. Försök undvika andra stressfulla omställningar såsom flytt eller stora tävlingar i samband med foderbytena.

- Förstoppningskolik/sandkolik- Se till att hästarna alltid har fri tillgång till friskt vatten, normalt innehåller gräs 20 % torrsubstanshalt och 80 % vatten, hö nästan det omvända förhållandet. När hästarna drar upp gräs med rötterna riskerar det i större utsträckning att även få med sig lera/sand, det kan i så fall vara lämpligt att komplettera med loppfrön under en tid.

- Magsår/Stereotypa beteenden- För lite grovfoder ökar risken för magsår och stereotypa beteenden, om möjligt komplettera med halm, såga ner och torka hassel, asp, sälg för att kunna lägga ut i hagarna under vintern.

- Förgiftningar- Ha koll på vad som växer i hagen, försök göra en inventering, med mindre bete riskerar hästarna att äta växter som de i vanliga fall ratar. Om foder slås på vallar som normalt inte skördas, kolla innan vad som växer. På SVA: hemsida finn bra information om giftiga växter.

- Avmagring- Ha analys på grovfodret och komplettera med kraftfoder vid behov, använd gärna viktband, känn regelbundet på hullet, eller väg hästen då tillfälle finns, avmagring kommer lätt smygande och det är lättare att vända om man ligger steget före.

 

Foderpriserna riskerar att öka med 3-4 ggr/det normala vilket gör att varje strå blir värdefullt. Att slå dikeskanter och använda ”beten” såsom skog etc som normalt inte används kan göra att tiden till uppstallning kan förskjutas framåt något. Många fina initiativ för att sammanföra hästägare i behov av bete/foder med markägare har startat. Vi rekommenderar i första hand om man har frågor kring foder och utfodring att vända sig till en oberoende foderrådgivare (agronom). Vi hoppas nu verkligen att det kommer regn så att gräset åter kan växa.

BetePonny